Om vi var klara med den bulgariska fotbollen?Den bulgariska fotbollen var inte färdig med oss. Omedelbart efter Hristo Stoitjkov kom Dimitar Berbatov. Han var en elegant fotbollsdandy med fötter av sammet i en värld av brutalitet och bly.

Först var cigarettfabrikens korplag det enda laget som tog emot honom, sedan blev han avstängd på livstid av det bulgariska kommunistpartiet. Det var en lång väg till Ballon d’Or för Hristo Stoitjkov. VM-året 1994 nådde han ändå fram.

Upp för Bågebacken, ner med Liston och in i ett 2000-tal som blev en enda lång överlevnadskamp. År efter år var VSK Fotboll skrämmande nära att upphöra att existera. Men supportrarna mobiliserade, Benfica betalade - och vändningen kom.

De slog Argentina med 5-0 och utropades till VM-favorit. Ändå spelade de under skuggan från den svarta handen. Frågan var inte om det skulle sluta illa, om någon skulle dö. Frågan var snarare vem som skulle drabbas och när det skulle ske.

De slog Argentina med 5-0 och utropades till VM-favorit. Ändå spelade de under skuggan från den svarta handen. Frågan var inte om det skulle sluta illa, om någon skulle dö. Frågan var snarare vem som skulle drabbas och när det skulle ske.

Kanske den mest osannolika, mest våldsamma, mest skrämmande och skruvade era som fotbollen någonsin sett. El narcofútbol colombiano. Kokainet flödade, bucklorna sken, drömmarna skimrade och spelarna dog.

Det heter att de ska spela fotboll i Michelangelos anda,utifrån Da Vincis genialitet. Närmare än såhär har de nog aldrig kommit. Rui Costa skapade, Gabriel Batistuta avslutade och Fiorentina var på väg mot scudetton. Sen kom karnevalen.

Curvan var nygammal, kaptenen hade blivit mittback, managern var mitt i processen. Och grabbarna på plan? Hälften var från stan. En gång i tiden hade IFK Norrköping varit både störst och bäst, men sedan hade gulden falnat och läktarna glesnat. Ett SM-guld på drygt 50 år, en enda säsong med publiksnitt över 10 000 på hitsidan om glansa…

Under 2023 var det inget som fick våra WWWK-hakor att droppa och våra munnar att gapa som detta. Mitt ute i Atlanten var det som att någon plötsligt återupptäckte en typ av fotboll vi tidigare trott varit utrotad och utdöd sedan länge.

Aldrig förr hade ett lag som deras uträttat något som detta. Marocko skrev historia för sin nation och sin diaspora, väckte sympatier bland 1,2 miljarder afrikaner och 400 miljoner araber. Hade lika många någonsin stått bakom ett fotbollslag?