Filosofiska Rummet podcast

#Samhällen #Filosofiska Rummet #Sveriges Radios

29:53

Steve Preston is the CEO of Goodwill Industries. Though Goodwill is known for big stores where people can donate clothes and buy them secondhand, those stores are just the first level of what Goodwill Industries are about. Those stores fund an international organization that provides job training, employment placement services and other community-based programs for people who face barriers in their employment. Steve joins Jay to discuss the ways Goodwill Industries support veterans and individuals who lack job experience, an education, or face employment challenges, such as those people who are formerly incarcerated. Today's episode was produced by Tani Levitt and Mijon Zulu. To check out more episodes or to learn more about the show, you can visit our website Allaboutchangepodcast.com. If you like our show, spread the word, tell a friend or family member, or leave us a review on your favorite podcasting app. We really appreciate it. All About Change is produced by the Ruderman Family Foundation. Episode Chapters 0:00 intro 1:02 The Goodwill you don’t know 4:33 The troubling reality of work reintegration for formerly incarcerated folks 10:00 How Steve brings his public-sector experience to Goodwill 11:17 Goodwill’s employment centers 15:51 The interplay between Goodwill’s national and local arms 24:07 The case for minimizing recidivism becoming a cross-party cause 27:05 Goodbye For video episodes, watch on www.youtube.com/@therudermanfamilyfoundation Stay in touch: X: @JayRuderman | @RudermanFdn LinkedIn: Jay Ruderman | Ruderman Family Foundation Instagram: All About Change Podcast | Ruderman Family Foundation To learn more about the podcast, visit https://allaboutchangepodcast.com/ Looking for more insights into the world of activism? Be sure to check out Jay’s brand new book, Find Your Fight , in which Jay teaches the next generation of activists and advocates how to step up and bring about lasting change. You can find Find Your Fight wherever you buy your books, and you can learn more about it at ⁠⁠⁠www.jayruderman.com⁠⁠⁠ .…

Filosofiska rummet

Поширити

Головна серій•Feed

I Filosofiska rummet diskuterar vi filosofi, etik och politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson

506 епізодів

Filosofiska rummet

48 subscribers

updated 6 днів тому

Поширити

Головна серій•Feed

I Filosofiska rummet diskuterar vi filosofi, etik och politik. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ansvarig utgivare: Peter O Nilsson

506 епізодів

#Samhällen #Filosofiska Rummet #Sveriges Radios

Усі епізоди

Filosofiska rummet

1
Fråga filosofen: Finns det oskyldiga medborgare i länder som startar krig? 44:18

6 днів тому44:18

44:18

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Laila har blivit helt uppslukad av att spela cello. Hon beskriver det som en egentligen meningslös syssla eftersom hon är en glad amatör och gör det bara för sin egen skull. Hur kan något så meningslöst ge mig mening, frågar hon. Vilken är den moraliskt relevanta egenskapen som människor har men ickemänskliga djur saknar, som rättfärdigar att vi föder upp, exploaterar och masslaktar djuren? Det frågar John. Rickard frågar: Är det omoraliskt att vi låter de döda bestämma över de levande? Varför måste vi till exempel följa Alfred Nobels testamente över hundra år efter hans död? Vanliga arv brukar övergå till nu levande som sedan får bestämma över egendomen. Zeth i Valbo undrar: I ett land som startar ett krig, finns det någon medborgare som kan anses vara helt oskyldigt offer i detta krig? Ett självklart svar kan ju vara barnen. Men är det någon enda vuxen medborgare som är oskyldigt offer i ett sådant krig? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

Filosofiska rummet

1
Så odlar du mening och motstånd i din trädgård 44:35

20 днів тому44:35

44:35

Trädgården är det egna paradiset, men också en miljöbelastande plats. Vad har vi att lära av trädgården? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Trädgården har varit med människan genom historien, inte bara för odlingen skull utan också för att tänka och vara. Filosofen Epikuros anlade en trädgård utanför Aten för över 2000 år sedan för att undervisa i levnadskonsten. Trädgården är en plats där människan tuktat naturen, hämtat hem växter från andra delar av världen och skapat sitt eget paradis. Men vad är trädgården, är den konst eller natur eller något mitt emellan? Den amerikanska författaren Jamaica Kincaid skriver om hur hon tänker med trädgården. Genom sin vetgirighet upptäcker hon världen, den koloniala historien och sig själv. Trädgårdsarbetet innebär också en pågående process som hon inte fullt ut kan kontrollera. Vad kan vi lära oss om oss själva och världen genom trädgården? Idag är trädgården också en del av vårt konsumtionssamhälle. Vi köper mängder av, ofta importerade, växter i plastkrukor och köper nya när vi misslyckats med vårt odlande eller vill ha mer. Skapar medvetenheten om trädgårdens miljöbelastning nya tankar om trädgården? Medverkande: Sofia Cele , docent i kulturgeografi som forskar om människan relation till det gröna och författaren och trädgårdsentusiasten Amanda Svensson . Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Trädgårdens natur - Lotte Möller The World-Ending Fire - Wendell Berry…

Filosofiska rummet

1
Trumps tullar och globaliseringens slut 44:34

5 weeks тому44:34

44:34

Trumps tullar sände chockvågor genom världen. Är globaliseringen över? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Globalisering har flera betydelser. Det kan syfta på internationell handel, nyliberal ideolog med minimal stat och frihandeln som ideal, en gränslös värld där kultur inte är bunden till en plats och en kommunikationsteknologi som krymper världen. Globaliseringen har en lång historia och har förändrats över tid. På vilket sätt har dagens globalisering påverkat oss som människor och vår syn på världen? Förespråkarna för globaliseringen lyfter fram att frihandel och marknadsekonomi har lett till att världsfattigdomen har sjunkit, valfriheten och välståndet ökat. Historiskt har kritiken mot globaliseringen varit starkast från vänster som pekat på hur globaliseringen ökat klyftorna, förstört miljön och inte främjat mänskliga rättigheter. Idag hörs kritiken mest från den konservativa högern som vill skydda det egna landets industri och pekar på problem med invandring. Det har skett en omsvängning mot ekonomisk nationalism. Vilken är den nya tidsandan som kommer med den? Medverkande: Lars Magnusson , professor i ekonomisk historia vid Uppsala universitet och Lisa Dellmuth , professor i internationella relationer Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: TV-serie: Wolf Hall - som bygger på författaren Hilary Mantels böcker Samtal och möten genom konst: Carola Grahn : Moderna Museet och Liljevalchs konsthall Verket: Horizon of Me(aning)…

Filosofiska rummet

1
Om vår besatthet av starka berättelser och hur de påverkar oss 44:32

7 weeks тому44:32

44:32

Vi dränks i starka berättelser: TV-serier, poddar, dokumentärer. Och minsta pryl säljs in med storytelling. Vilka berättelser säljer och hur formar de våra liv? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Människan är en berättande varelse. Genom årtusenden har vi fört fram berättelser som både haft en underhållande och moralisk betydelse. Men berättelserna har förändrats över tid och med berättelserna vår syn på oss själva. Idag har berättelsen en upphöjd status som säljer TV-serier, poddar, bilar och historien om oss själva. De berättelser som ofta premieras är historier där ett trauma står i centrum och som brukar kallas traumaplot. Varför har traumaberättelsen blivit ett så vanligt sätt att beskriva och förklara människors liv? Och vilka berättelser får inte höras? Den tongivande tyskkoreanske filosofen Byung-Chul Han hävdar sin bok The Crisis of Narration att skärmarna och de sociala medierna har lett till att berättandet har blivit fragmentiserat, förenklat och säljande istället för att skapa mening och sammanhang. Trots alla berättelser som omger oss, genomgår berättandet en kris idag? Vad gör det i så fall på hur vi ser på världen och oss själva? Medverkande: Frida Beckman , författare och professor i litteraturvetenskap vid Stockholms universitet, Lyra Ekström Lindbäck , filosof och författare och Niklas Rådström , författare och professor emeritus i berättande och kreativt skrivande. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: Cast: The Origins of Our Discontents - Isabel Wilkerson Faelles liv - Tue Andersen Nexö TV-serie: Twin Peaks - David Lynch…

Filosofiska rummet

1
Döda kan återskapas med AI - om hur den nya tekniken utmanar sorg och moral 43:56

9 weeks тому43:56

43:56

Nu behöver de döda inte försvinna från oss. Vi kan köpa digitala kopior av nära och kära så att vi kan fortsätta umgås med dem. Vill vi det och vad händer med sorgen? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Ett omtalat exempel på att återskapa avlidna finns i den sydkoreanska dokumentären Meeting you från 2020, där en död flicka återskapas digitalt så att hennes mamma ska få träffa henne en sista gång. Mamman får på sig ett par VR-glasögon och flickan kommer springande mot henne och ropar: Mamma, var har du varit? Idag lever vi med minnen av våra döda genom foton, brev, ärvda möbler och besök vid deras gravar. Kommer den nya tekniken innebära en stor förändring för vårt sätt att relatera till de döda och till döden? Blir AI-kopian ett slags liv? Det finns en växande industri som utvecklar chatbottar och avatarer av döda personer. Kan framtiden innebära en värld som domineras av de döda? Vilka moraliska frågor väcker den nya tekniken? Medverkande: Amanda Lagerkvist , professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Uppsala universitet, Amir Haj-Bolouri , professor i informatik vid Högskolan Väst, Johan Brännmark , docent i filosofi vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: Utandning - Ted Chiang Visible and the invisible - Maurice Merleau-Ponty The End of Man - A Feminist Counterapocalypse - Johanna Zylinska…

Filosofiska rummet

1
Om känslans makt i vår tid 44:30

11 weeks тому44:30

44:30

Vi talar mer om hur vi känner än vad vi tycker. Känslan har fått en upphöjd roll och möter oss överallt: i nyheternas rubriker, på sociala medier, i managementretoriken och i politiken. Lever vi känslornas tid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. För ett par decennier sedan kunde känslan ses som något som stod i vägen för förnuftet. Idag är det snarare tvärtom. Vi ska lyssna på våra och andras känslor och det ska kännas rätt. Starka känslor väcker intresse och premieras. Förutom att det bidrar till spridning i sociala medier så blir känslorna nyheter. Trumps och Vances utskällning av Zelenskyj i Vita huset, intressegrupper som rasar mot den nya Snövitfilmen eller Måns Zelmerlövs bitterhet och tårar efter att ha förlorat i Mello. Varför har känslor blivit så viktiga och vad är det som drivit fram det? Och vad betyder känslans uppvärdering för hur vi ser på förnuftet? Redan Aristoteles talade om att man måste väcka känslor hos åhörarna för att mobilisera dem till handling. Genom historien har olika politiska rörelser vänt ilska och vrede till politisk kamp, så som till exempel kvinnorörelsen och arbetarrörelsen. Idag talar forskare om att det pågår en värdighetskamp med identitetspolitiska förtecken som förs både av högerpopulister och underordnade grupper i samhället. Spelar känslorna större roll i politiken idag och när kan känslorna bli farliga? Medverkande: Fredrik Svenaeus , professor i filosofi vid Södertörns högskola och Jens Ljunggren , professor i historia vid Stockholms universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: TV-serie Adolescence - regi Philip Barantin (Netflix) Bok: National Symbols at the Olympic Games - Jorg Krieger…

Filosofiska rummet

1
Har hämnden blivit rumsren? 44:24

13 weeks тому44:24

44:24

Straffen skärps, pedofiler hängs ut på nätet, presidenter talar om hämnd. Har hämnden fått en renässans och kan det vara moraliskt rätt att hämnas? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Hämnden har engagerat filosofer och religiösa tänkare genom historien. I Bibeln finns principen “öga för öga, tand för tand”, som handlar om att hämnden ska vara proportionell. I vårt samhälle ses hämnd som något ociviliserat. Staten tar över och ska skipa rättvisa. Varför har hämnd blivit fult? Efter förintelsen var det många nazister som undgick straff eller fick låga straff. Samtidigt fanns det judar som tog lagen i egna händer för att hämnas nazismens fruktansvärda brott. Om rättssystemet låter förövare gå fria, är det då moraliskt rätt att ta lagen i egna händer och hämnas? Idag ser vi hur hämnden tar olika former: Gängkriminalitetetens hämndspiraler leder till strängare straff, pedofiler hängs ut på nätet, den misstänkte mördaren Luigi Mangione fick en fanclub efter att han skjutit ihjäl en VD för ett försäkringsbolag i USA. Men även statsmän talar om hämnd. Efter Hamas terror- attack skrev Israels premiärminister Benjamin Netanyahu på X “vi kommer kraftfullt hämnas denna mörka dag” och Trump har sagt att han ska hämnas på sina fiender. Börjar hämnden bli rumsren? Medverkande: Kenneth Hermele , författare nu senast till boken Den vilda rättvisan: judisk hämnd efter förintelsen och Elena Namli , professor i teologisk etik vid Uppsala universitet. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Bok: Hadji-Murat - Leo Tolstoj TV-serie: Tyska huset - Isabel Prahl och Randa Chahoud…

Filosofiska rummet

1
”Kung” Trump och den nya högern - så tänker de 44:36

15 weeks тому44:36

44:36

Runt Trump finns personer från techvärlden och intellektuella konservativa som ser den liberala eliten som den stora fienden. Vad är det nya med USA:s höger och vad är deras syn på demokrati? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Donald Trumps första tid vid makten har varit dramatisk. Techmiljardären Elon Musk har snabbt gått fram med nedmontering av myndigheter med massuppsägningar och krav på lojalitet med Trump. USA har satt press på Ukraina och inlett förhandlingar om fred med Ryssland och gjort anspråk på Kanada, Grönland och Panama-kanalen. Vicepresidenten JD Vance har läxat upp Europa och kritiserat dess ledare för brist på yttrandefrihet och att massinvandringen är ett tecken på att demokratin inte fungerar. Vad är det för ideologi som ligger bakom den politik vi ser i USA? Om Donald Trump agerar som en affärsman, så är vicepresidenten JD Vance mer ideologiskt grundad. JD Vance kallar sig postliberal och har tagit intryck av den tongivande statsvetaren Patrick Deneen. Postliberalismen är en katolsk präglad rörelse som anser att liberala eliter har tryckt ner och splittrat folket och som i stället betonar vikten av traditionella värderingar och gemenskaper som familjen och kyrkan. Runt Trump finns också en stor del av USA techelit. Här finns idéer om att nationen ska styras som ett företag, med en minimal stat och en stark autoritär ledare i toppen. Och så finns också de nationalkonservativa som samlas runt filosofen Yoram Hazony. Vad förenar de ideologiska högerrörelserna runt Trump och vad skiljer dem åt. Vad händer med demokratin och vilken roll kommer USA ha i världen? Medverkande: Folke Tersman , professor i praktisk filosofi vid Uppsala universitet och David Östlund, docent i idéhistoria vid Södertörns högskola. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Böcker: American Nations - Collin Woodard America’s New Racial Battle Lines: Protect versus Repair - Roger M. Smith, Desmond King…

Filosofiska rummet

1
Är allt postmodernismens fel? 44:34

17 weeks тому44:34

44:34

Vi lever i en tid där sanningen inte behöver spela någon roll, verkligheten är splittrad, ytan reagerar och kunskap och fasta värden ifrågasätts. Vissa skyller på postmodernismen. Har de rätt eller fel? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Postmodernismens teorier har anklagats för att underminera sanning och kunskap, för att ha förstört skolan och universiteten, och splittrat samhället i olika identitetspolitiska rörelser. Den kritiseras för att vara en rörelse mot förnuft och upplysning. Postmodernismens försvarare menar att postmodernismen har missförståtts, att den beskriver och analyserar en tidsepok och inte skapar den. Vad är postmodernism och varför har den fått en så stor roll i den offentliga debatten långt efter sin storhetstid på 80-, 90-talen? En del hävdar att det postmoderna samhället med medialisering, yta och fragmentisering kan förklara Trump-rörelsens framgångar. Samtidigt kommer alltmer högljudda krav på att fakta ska styra skola och vetenskap. Vad har postmodern teori att säga oss om den tid vi lever i idag? Gäller den postmoderna analysen att det inte finns några stora berättelser om samhället, att allt har blivit varor och att vi har tappat kontakten med verkligheten? Medverkande: Frida Beckman , professor i litteraturvetenskap, Anders Burman , professor i idéhistoria och författaren Lena Andersson . Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Veckans tips: Låt: Häxprocess - Kjell Höglund Bok: Moder natt - Kurt Vonnegut Konsertfilm: David Byrne's American utopia - regi Spike Lee Böcker som nämndes i programmet: Postmodernismen - Frida Beckman Tillståndet: om postmodernismen och dess lärdomar - red. Anders Burman och Anna Victoria Hallberg…

Filosofiska rummet

1
Hegel i nöd och lust 44:35

19 weeks тому44:35

44:35

Den tyske filosofen Friedrich Hegel är en av historiens mest inflytelserika filosofer. Kärnan i hans filosofi är relationer. Hur kan vi förstå och använda Hegels relationstänkande idag? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Filosofen Friedrich Hegel som levde mellan 1770 och 1831 hade en syn på historien som driven av motsättningar, vilket kom att bli basen för Marx teorier. Hegel är känd som systembyggare där hans relationstänkande genomsyrar hans idéer om människan och samhället. Han har också satt spår i nutida politik och filosofi. I Norge har filosofen Sigurd Hverven nyligen kommit ut med en bok om Hegel där han tar sig an vår samtid med hjälp av Hegel. Hegels grundläggande synsätt, att människan finns i en väv av sociala relationer och historiska nät av mening, gör att Hegel kan hjälpa oss att förstå vad det är som skaver med dejtingvärlden, mobilskrollande och alla livsval. Tänker man med Hegel så skulle svaret kunna vara att vi söker mening och identitet på fel ställe, nämligen i våra jag. Idéhistorikern Victoria Fareld och filosofen Anders Bartonek reder ut centrala begrepp hos Hegel och samtalar om hur vi kan använda oss av Hegel idag för att förstå våra relationer till människor och vår omvärld. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl Tips: Filmer: The Purge-serien Dahomey - Mati Diop Bok som omnämns: Hegel - en ganske enkel bok om en vanskelig filosof - Sigurd Hverven…

Filosofiska rummet

1
Årets filosofiska trender och spaningar 44:36

21 weeks тому44:36

44:36

Trumps återkomst till Vita huset, AI: s allt större inflytande i vår vardag, ökad osäkerhet i världen och människans förhållande till djur och natur. Vilka filosofiska frågor väcker vår samtid? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. I USA installeras Donald Trump för andra gången som president. I flera år har den liberala demokratin varit på nedgång och mer auktoritära styren kommit till makten, vilket fått filosofer och många andra att diskutera demokrati och kunskap. Är det nya frågor som väcks nu när Trump tar makten med Musk vid sin sida? EU:s klimattjänst Copernicus har konstaterat att förra året blev det varmaste hittills som man har uppmätt. Tankar om människans förhållande till djur och natur väcks i takt med nya kunskaper om djurs känslor och medvetande, och vi ser också ett ifrågasättande av människans överordning och exploatering av naturen. Håller gränsen mellan människan och djuren och naturen på att delvis suddas ut? Vart kommer AI-utvecklingen föra oss 2025? AI har tagit kliv in i mångas vardag, samtidigt fortsätter forskare att varna för att AI kan komma att ta över och förgöra människan, senast nobelpristagaren i fysik, Geoffrey Hinton. Är frågan om AI som ett existentiell hot fortfarande lika stor? Och är nytändningen för romantikens idéer ett svar på vårt behov att fly från förnuftstro och materialism och istället söka meningen inom konsten, oss själva och naturen? Karim Jebari , Cecilia Sjöholm och Johan Brännmark spanar in i det nya årets med filosofins glasögon. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

Filosofiska rummet

1
Det goda straffet - om straffets funktion och mening 43:38

23 weeks тому43:38

43:38

Från 2021. Brott och straff ligger högt på den politiska agendan, och vinden blåser mot straffskärpningar. Men vem är straffet till för - brottslingen, brottsoffret eller samhället? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Under 1900-talet var den dominerande tanken att straffet var till för att den dömde skulle få vård och behandling utifrån sin situation för att inte begå brott i framtiden. Idag är utgångspunkten att straffet ska utgå från gärningen: ju svårare brott desto högre straff. Vad finns det för filosofiska idéer bakom vårt sätt att se på straff? Och finns tanken på hämnden kvar i vårt rationella samhälle? Filosofiska rummet gästas av Torbjörn Tännsjö , professor emeritus i praktisk filosofi vid Stockholms universitet, Göran Duus-Otterström , professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet och Agneta Bäcklund , justitieråd vid Högsta domstolen. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

Filosofiska rummet

1
Fråga filosofen: Vad är det för skillnad på religion och konspirationsteorier? 44:28

24 weeks тому44:28

44:28

Filosoferna Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck svarar på lyssnarnas frågor. Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Gerd har slutat sortera sina sockor efter tvätt och sätter på sig olika strumpor, en svart och en prickig, en blå och en grön... och får hela tiden förvånade kommentarer. Varför är det så viktigt att ha likadana sockor på sig undrar Gerd. Lyssnaren Leiph vill ha hjälp med att reda ut vad som är skillnaden mellan religion och konspirationsteorier. Anders ställer frågan vilken roll löftet har i ett modernt samhälle och så undrar Peter om vi verkligen blivit mer mer individualistiska sedan 70-talet eller om vi egentligen är mer centralstyrda med alla trender och sociala medier. Vad svarar filosoferna? Medverkande: Torbjörn Tännsjö, Jonna Bornemark och Lyra Ekström Lindbäck Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

Filosofiska rummet

1
Så blir gemenskap politik idag 43:08

25 weeks тому43:08

43:08

Från 2023. Alla ska med, ett etiskt modersmål, nationen behöver hitta VI-känslan. De politiska slagorden om gemenskap har fått allt mer laddning, men vad menar politiken med gemenskap? Lyssna på alla avsnitt i Sveriges Radio Play. Idag pratas det allt oftare om svenska värderingar som minsta gemensamma nämnare för att tillhöra den svenska gemenskapen. Och allt oftare blickas det tillbaka till en tid då det påstås att vi fortfarande var ett vi och kände en samhörighet med varandra. Vilka är vi-och-dom idag och vilka var vi då? Behöver samhällsmedborgare ha ett känslomässigt förhållande till sitt land eller räcker det med att att man är en sammanslutning med en gemensam uppgift? De politiska ideologiernas ger olika svar på vilka gemenskaper som krävs i ett fungerande samhälle. Medverkande: Medverkande: Lena Halldenius , filosof och professor i mänskliga rättigheter, Folke Tersman , professor i praktisk filosofi och Andreas Johansson Heinö , doktor i statsvetenskap och förläggare på Timbro. Programledare: Cecilia Strömberg Wallin Producent: Marie Liljedahl…

Filosofiska rummet

1
Så skulle marknaden göra oss friare 44:37

26 weeks тому44:37